wisma

Jag är en enkel kvinna som älskar livet,även om det just nu ter sej som att jag är väldigt svart. Ja för det är jag.Jag haltar fram mellan dom individer som säger sig älska mej.Jag tänker att jag kanse är lite skadad men det går över, jag tror inte på människan längre.Jag har fått nådan stötten. Visst jag förstår det ni säger men jag spyr på era ord,när min själ är blottad river ni mig i stycken era djävla svin. Men ni ska inte få mej för jag håller på att bygga mej en rustning. Med huvudet högt och knuten näve och blottat bröst tänker jag med stolthet gå genom skärs elden.Jag ska med mod och kraft använda det ända vapen jag kan hantera kärleken vapen. Jag ska spänna min båge och rikta kärleken mot det onda.Krossa det onda och skoningslöst fortsätta vara den jag är!