wisma

Att vara sann,sann mot sig själv.Hårt slag att inse , hur brutalt äcklig och vidrig jag är mot mig själv. Var tog hon vägen som jag tyckte om? Som älskade sig själv och alla människor, som alltid hade ett gott ord på vägen. Hon som trodde sig vara bra med andra individer. Hon finns inte längre. Det ända som finns kvar är ett konstanterande hon är helt värdelös på relationer. Hon har averkat vännskap på löpande band,inte förstått varför hon alltid står kvar själv.Den bissara sanningen just nu är att hon ville bara vara någon älskad och saknad.Men hon blev sin egen fiende.Minut för minut köpslår hon med sig själv sin egen själ.Och hatar sig själv mer och mer...Jag vill bort härifrån . Please vänta på mig jag kommer tillbaka..till mitt sanna jag.

Jag befinner mig i ingenmansland mitt ute i havet,det känns som jag håller på att drunknaJag orkar inte simma längre jag vill bara låta mig dras med i dom obarmhärtiga svarta vågorna.Jag skriker inte jag gråter inte. Jag känner ingenting förutom ångest. Det finns ingen hjälp  här ute jag måste simma själv till livbåten.Mina krafter är slut.Här finns inget jag måste simma.Jag är så trött.

Just nu tänker jag på en stor chiffonje,med dess hundratals lådor med olika skatter och föremål. Jag står på tå för att hitta den bästa.Men när jag dragit ut den tyngsta lådan inser jag det finns inget jag behöver där heller. För den lådan jag behöver finns längst in gömd,dit har jag ingen nyckel.Men jag ska finna den bland alla små lönnlådor och fack.När jag funnit den kommer jag också få svar på frågorna, jag kommer att förstå svaren som ni försöker ge mig. Men tilldess ber jag om lite överseende,för det tokiga som jag gör.När jag låst upp mitt inre och kasta nyckeln vill jag känna att jag fick faktist hjälp på vägen och här är vi nu. Jag vill att ni ska vara med och kasta nyckeln, fira att jag öppnar mitt hjärta. Jag vet att jag bara kan göra det svåra jobbet själv, men snälla vänd mig inte ryggen.Jag behöver någon att skratta med i pausen så att jag orkar leta efter rätt nyckel.

Kan inte skriva just nu, men bilden får tala för sej.

Den kommer smygande,gäckande strycker sej runt mej väntar avvacktande,tornar upp dej stor och tung mörk.
Skrattar åt mej när du låst mina armar kramar mitt bröst,när jag försöker skaka bort dej klamrar du dej fast pressar dej mot min kropp. Jag försöker slå bort dej men du är starkare än mig, du växer blir större.Mina tankar ropar stumma i förtvivlan,jag gråter tyst hoppas att du inte är skoningslös låt mej gå,du är listig du,som hittade mej.du måste väntat länge på ditt byte.Jag förstår ditt knepp du tar mej när jag är skadad annars har du inte en chans din jävla ångest....

Jag vandrar i spiraler,serpentiner,åttor och cirklar i min väg ut från min trygghet.,
 men ständigt slår jag i och försöker hitta en annan väg,
Jag vet inte om jag vill eller vågar
För i mina laborinter
Är jag trygg,
Där vet jag hur man gör.
Där har man inga krav på mig jag har heller inga på någon annan
Jag kastats och  slungas mot murarna, det finns ingen nåd när jag ska framåt
Det är mörkt ,kallt, men jag vet värmen är där ute.
Jag väljer trots allt blödande att snubbla tillbaks till min trygghet bakom murarna
Bakom mina murar finns också ljus och värme
Där är jag trygg, där kan  jag gömma mig bakom mina mönster av murar

En hyllning till Freja,sniglon och hennes yster!
Kämpa på!



http://se.youtube.com/watch?v=tFBgPoYgfPI

Till mina vänner och anhöriga som läser bloggen,speciellt till er som tror er att ni förstår men ändå inte gör det. När jag läser igenom bloggen förstår jag att det finns vissa ord och meningar som kan upplevas skrämmande och destruktiva. Tänk då på att det är bättre att jag får ur mig all skit,om jag fortsätter att ha alla tankar  själv kommer jag bli tokig.Jag måste vänligt men bestämt avböja all ilska som endel kan känna när dom läser bloggen. Jag ber er läs,lyssna men kom inte med goda råd om jag faktist inte frågar. Jag ber er att respektera mina känslor.Det här är mej det handlar om. För jag älskar livet och människorna runt mej KRAM



                                                                  

Ganska trevlig dag,men förmodligen blir det en lång kväll,känner mig lite uttråckad.Tittar på hunden som för tillfället sover som en stock,han har dragit runt på ett bildäck en timma så han lär nog vara lite mör idag..suck. Jag har tänkt att han ska få lite välbehövliga snygga muskler.Hunden har gjort sitt inget att städa!! Nåväl får väl hitta på något annat.